Söndag kväll startade vi resan mot Tyskland och Österrike.
En lååång resa. Hundsläpet och bilen var packade med hundar, skjul och övriga träningsattiraljer. Vid Glumslöv i skåne mötte vi upp Peter Andreasson.

Redan på båten mellan Danmark och Tyskland mitt i natten mötte vi Torbjörn och Laine (lagdeltagare), världen är ändå bra liten?. Vi passade på att prata och äta frukost tillsammans med dem under båtturen.

Vårt första mål var Pfeffenhausen utanför München i Tyskland där vi skulle lägga den sista finputsen på träningen. Samtidigt passade vi på att hälsa på hos Claudia och kennel Nightwish och förstås mamma Eischa vom Lechfeld:-) Eischa som är en grand old lady nu har passerat 10 års strecket men är pigg som en unghund. Inte ett grått/vitt hår så långt ögat nå, underbart att ser:-)

Resan ner till Pfeffenhausen var låång men den gick bra.
Under ett par dagar där tränade vi i lugn och ro. Vi fick hjälp av Sabine på kennel von Ländtor att hitta kanonfina spårmarker på en golfbana!! Tack Sabine!! Tack till träningsgruppen i Ergoldbach för att vi fick låna er träningsplan. Vi hittade även en fotbollsplan att träna på, super!! Det var skönt att kunna lägga den sista finishen där i Pfeffenhausen/Ergoldbach.
Den sista träningen gick bra och det var dags att ge sig av till ”lejonens kula” i Judenburg, Österrike.

Vi kom ner till Judenburg sen onsdagkväll. Checkade in på hotellet och umgicks med det supertrevliga Norska laget som bodde på samma hotell.
Torsdagen gick med att åka runt och kika lite. Vi kollade in stadion där tävlingarna skulle gå, Challe fick komma med på ett varv runt omkring stadions läktare. Kollade in alla som tränade för fullt. Det var folk på varenda fält som spårade, den lilla klubben en bit från tävlingsplatsen var full av tränande människor och hundar. Själva gick vi mest runt och myste. Det kändes skönt att ha gjort den sista träningen i Tyskland i lugn och ro. Att slippa stressen och pressen som ändå kändes av i Judenburg. Klart att lagen spejar på varandra och funderar.

När det svenska laget hade träningstid vid den lilla klubben passade vi på att möta upp dem och köra en apportering plus att tömma ut lite överflödsdrift i en bevakning på Challe.

Fredag morgon begav vi oss till stadion i Judenburg för att beskåda träningen på planen. Alla lag fick 10 minuter per hund inne på arenan för att träna. Jättespännande att se alla lag ladda upp. Skjul och hinder stod uppställda, men skulle de stå så på tävlingsdagen det visste vi inte? Challe och jag laddade upp med att hoppa hindren, vi körde ett framåtsändande och sedan även en rondering runt skjulen.

På kvällen var det sedan samling för lagen. Lagledarna hade möte tillsammans med domarna för att gå igenom tävlingarna och vad som förväntades av ekipagen. Vad skulle domarna titta extra på osv. Efter detta möte var det så dags för ett par provhundar i skyddet, skyddsfiguranterna skulle tas ut, tre skyddsfiguranter skulle bli två, de två som sedan skulle gå på tävlingarna. Gissa om vi satt som klistrade för att studera dem.

Efter detta var det så dags för oss att inta planen på riktigt så att säga. Det var dags för invigning av hela VM:et och i denna ingick lottningen!! Spännande!!
Det svenska laget var så fina i sina overaller, även hundarna hade overaller och jag kan svära på att vi var det lag som fotograferades mest på hela VM!! Tack vara hundarnas overaller:-))) Tack till Lilla Foderbutiken och Limex som stod för dessa!!

Det var en underbar men pirrig känsla att kliva in där på planen tillsammans med laget till tonerna av "Du gamla Du fria".
Det svenska laget gjorde inte endast succé pga hundarnas utstyrsel utan vi hade även en lagmedlem av det mindre slaget...... Dobfanciers Ruzkas look a like:-))) Ruzka fick inte beträda planen pga löp så Laine tog hennes ersättare istället........ Jag kan lova att det var många som drog på smilbanden åt de "tokiga" svenskarna:-))
Invigningar tenderar alltid till att bli väldigt segdragna och lååånga, så även denna. Challe hämtades av husse från planen så att han kunde focusera på annat än att ha tråkigt på planen. Till slut blev det ändå vår tur eller otur..... att dra vår boll i korgen. Vad drar jag då...... av dryga 60 bollar......... jo den med spiken på!!! Alltså nummer ett!!! Vad är oddsen för det?!?! Det skulle alltså vara Challe och jag, vi rookiesar som skulle starta VM:et på lördag morgonen klockan 07.00!!! Lycka!!! Hmmm....... ingen önskedröm precis!! Efter lottningen och invigningens slut var klockan mycket och vi insåg att det nu blev bråttom till hotellet för att äta och sedan lägga sig för som sagt....... vi skulle starta 07.00 morgonen därpå. Självklart var jag mer än missnöjd med mitt val av lottnummer:-)) Men vad skulle man göra. Det var bara att konstatera faktum vare sig man ville eller ej. Jag ändrade min inställning till att det fick bli min uppgift att starta först och sätta ribban:-))) Givetvis ett skämt:-))

Så var då VM igång. Lottningen var klar.

Efter en snabb men sen middag vid hotellet tillsammans med Norskar och tillresta Tyska vänner så stöp vi i säng. Här gällde det att ladda inför morgondagen.

Lördagen var vi då givetvis uppe med tuppen!! Challe var med på noterna och kändes laddad. Vi begav oss till stadion där ännu lugnet rodde.... lugnet före stormen!!
Allt förbereddes, den hemska nummerlappen på!! Fokus, fokus, fokus!!! Nu gällde det!!!!

Challe och jag värmde upp med hjälp av Peter Andreasson. Sedan var det dags att bege sig in i spelargången för ingång på planen!! Det blev en väntan i spelargången där ytterligare lite fokus sattes i Challe. Peppad som få!!

Sedan åter till tonerna av "Du gamla Du fria", med fanbärare vid min sida och med min medtävlande på andra sidan marscherade vi sedan in på den stora planen fram till domaren för dagen. Dr Pezzano!!! VILKEN KÄNSLA!!!!! Helt obeskrivlig!!!!! Underbart!!!! En känsla man vill uppleva igen och igen!!! Kan bara tänka mig en bättre känsla........ det är att gå in där igen men som en segrare efter avslutad tävling:-))

C-Arbetet.

Challe startade upp med en fin rondering. Vid ett tillfälle var han på väg mot fel skjul men rättade sig. Han var snabb som en vessla och vid tredje skjulet halkade han omkull så snabbt gick det. Det var blött och halt i gräset.
En fin och energisk bevakning i skjulet och en direkt och bra utkallning.

Flykten är en dröm med Challe. Han är snabb som få och med en energi och kraft som man bara njuter av. Biter fint gör han så gott som alltid, bara han ges möjlighet.

Ryggtransporten gjorde matte en liten tabbe i. Jag tyckte att vi började få lite för långt avstånd fram till figurant så jag ökade takten lite vilket inte domaren var nöjd med:-) Överfallet under ryggtransporten var bra. Challe är inte van vid en figurant som går åt höger vid överfallet men det gick utmärkt ändå. Här gled han ut en aning under trängningen, men inte så det störde därav endast ett SG på överfallet. I annat fall hade vi nästan V överallt i skyddet det var ryggtransporten och bettet i trängningen som vi tappade några poäng på. Det ena tar jag på mig, det var ju inte Challe som valde tempo. Han går där jag går.

Modprovet gjorde Challe bra även om man kunde önska att han skulle kunna gå av lite tidigare och inte bromsa så mycket. Men detta kan vi tacka figuranter i hans unga ålder för.....!! Frontalkrockar gör att hundarna tänker sedan!!

Men Challe gjorde ett toppenskydd. Det bästa han någonsin gjort!! Det är vanligen hans bästa gren, han är ju en riktig naturbegåvning:-)

Domaren tyckte uppenbarligen oxå att det såg bra ut och gav oss totalt V och 97 poäng!! Nu hade vi verkligen satt ribban kan man väl säga. Det visade sig att just det här skyddsprogrammet skulle bli VM:s tredje bästa skydd!!!

A-Arbete.

Spåret gick väl inte så bra som vi egentligen kan. Challe är en väldigt bra spårhund med en känslig nos. Tråkigt att vi inte fick visa det under VM:et. Vi får försöka ta revanch nästa gång:-))

Han startade upp ganska bra, linan hamnade på fel sida bakbenet så jag försökte rätta till den. Men då vips hittade han första apporten och lade sig fint. Första vinkeln tog han klockrent. Sedan kom ganska snart andra apporten där han helt enkelt bara ställde sig rakt upp och ned och vände huvudet mot mig och tittade. Där någonstans trodde jag att bara för han ställde sig så var det noll på apporten så jag drog till med ett "LIGG"!!!! Detta kommando skulle visa sig vara väldigt ödesdigert!!! Det kostade hela 7 poäng. För i och med att jag kommenderade honom ligg så rök poängen. Fram tills dess hade domaren full pott på apporten. De får nämligen påvisa både liggande, stående och sittande. De får dock inte blanda apportering och på visande!!! Skulle jag kanske ha kunnat:-)))!!!

I övrigt så fick vi en miss vid sista vinkeln men Challe hittade spåret igen och gick sista sträckan fint. Helt topp var inte spåret tycker jag. Lite smågrejor längs vägen som jag skulle önska något bättre. Men inget som kostade några större poäng, förutom den sista vinkeln då och min apport:-) Men vi kan bättre totalt över hela spåret:-))

Trots min klantighet så blev det 89 poäng!!

5 placering vid vårt första VM!!!!!

Med snudd på mer. Det var det sammanfattande resultatet:-)) 275 poäng och det bästa resultatet för oss någonsin. 5 plats av dryga 60 startande. Det kändes kanon att kunna höja resultatet på ett VM:-)

Sammanfattningsvis så var det underbara dagar nere i Österrike och Judenburg. De gav verkligen mersmak!!! Verkligen superkul och jag rekommenderar verkligen intresserade av att åka och titta. Finns ingen tävling som det kan jämföras med i Sverige!! En sådan underbar känsla. Nu skall vi åter ladda batterierna och försöka ta oss hit till VM nästa år igen och då j..lar.......!!!!

Vi tackar alla svenskar både i laget och de tillresta åskådarna, vi tackar även Norskar, Italienare och alla andra trevliga människor vi lärde känna på plats. Ni gjorde våra dagar i Judenburg till något att minnas!! Tack även till min underbara sambo som hela tiden ställer upp och bygger hinder osv, du servar mig och mina hundar på alla sätt, du är guld!! Tack även till Claudia Witt som gett oss våra underbara superhundar!!!!

Störst TACK vill jag ge till vår underbara tränare Peter Andreasson som står ut att tjata på oss i ur och skur, allt för att vi hela tiden skall utvecklas och bli bättre!!! Det kommer inte av sig själv:-))

Vi ses 2009 i Apolda gott folk!!!!!